Fråga: Bryter andra länder med mindre generös asylpolitik mot sina internationella åtaganden?

Häromdagen kom en debattartikel från KDU om att det var dags att diskutera en gräns för hur många asylsökande som beviljas tillstånd i Sverige. Liknande resonemang har tidigare hörts från SD (partiet har bland annat sagt att man vill minska asyl- och anhöriginvandringen med 90%).

Jag menar att det inte går att göra sådana begränsningar utan att dra sig ur FN:s flyktingkonvention – och att vi skulle behöva gå ur EU. Det hävdar förresten även Migrationsverket. (Om ni är intresserade kan ni läsa mina argument för varför här. Det går även att titta och lyssna på ett TV-inslag där jag försöker förklara det här. Migrationsverkets argumentation kan ni läsa här.)

En av de roligaste sakerna med att få vara ute i media och försöka förtydliga hur det här med asylrätt egentligen fungerar är att det finns en himla massa nyfikna människor där ute. Så, efter artikeln och TV-inslaget har jag fått en del mail med frågor. Jag tänkte att frågorna och svaren kanske kunde vara intressanta för fler än frågeställaren så jag kommer att publicera några av dem. Här kommer första.

————–

Fråga: Bryter andra länder med en mindre generös asylpolitik, vi kan ta Danmark och Finland och Polen som exempel, mot de internationella åtaganden som du hänvisar till?

Det är en bra fråga. Och en som är lite knepig att svara på.
Alla EU-länder är bundna av samma regler. Alla EU-länder är bundna av FN:s flyktingkonvention och av EU:s asylsystem.
Att olika länder i EU beviljar olika många uppehållstillstånd har dock flera olika anledningar.

(Att söka – och få – skydd om man är i behov av det är en mänsklig rättighet. Är man i behov av skydd ska man alltså få det. Det gäller enligt såväl internationell, europeisk som svensk rätt – om du vill veta mer om det kan du läsa här först, innan du läser texten nedan)

Olika länder tar emot olika många asylsökande

Det är ett faktum att olika många människor söker asyl i de olika länderna. År 2012 såg det till exempel ut så här.[1]

De fem länder som hade flest asylsökande:

  • Tyskland, 77 540
  • Frankrike, 61 455
  • Sverige, 43 865
  • UK, 28 175
  • Belgien, 28 105

De fem länder som hade lägst antal asylsökande:

  • Estland, 75
  • Lettland, 205
  • Portugal, 295
  • Slovenien, 305
  • Litauen, 645

Vad beror då dessa jätteskillnader på?

Ja, det är väldigt svårt att svara på det. Sannolikt beror det på en mängd olika faktorer – dels så som var i Europa man ”hamnar”, var man har kontakter, vad man hört om hur pass rättssäker asylprocessen är osv. Asylsökande är på inget sätt en homogen grupp människor och anledningarna till att man hamnar i ett eller annat land skiljer sig såklart åt.

 

Man får inte fritt välja vem som prövar ens asylansökan

Till att börja med kan konstateras att man inte helt fritt själv får välja vilket land som prövar ens asylansökan. I Europa har vi nämligen ett system som kallas för Dublinförordningen. Dublinförordningen innebär i korthet att det land du först söker asyl i – alternativt det land där du har släktingar eller det land som ”släppt in dig i unionen” (exv. genom att utfärda visum) – är ansvarigt för att du får dina skyddsskäl prövade.

Rent geografiskt sett är det naturligt att anta att de flesta människor som flyr till Europa först kommer till något av EU-länderna i södra Europa. Många människor menar därför att det är konstigt att vi har fler asylsökande i Sverige. Och visst, rent geografiskt sett vore det kanske naturligt att de södra EU-länderna hade fler asylsökande än t ex vi i Sverige. (Många söker också skydd i södra Europa.)

Även om man tidigare har varit i ett EU-land i södra Europa kan man dock få sin asylansökan prövad i Sverige. För att Dublinförordningen ska kunna användas krävs nämligen någon form av bevisning för att Sverige ska kunna säga till ett annat EU-land att det är det landet som är ansvarigt för att genomföra prövningen. Det här är inte alltid så enkelt. Om exv Italien inte tar emot asylansökningar, inte registrerar fingeravtryck osv så blir det ju väldigt svårt för Sverige att visa på att en person varit någon annanstans först och då blir det Sverige som är ansvarigt för att pröva ansökan om skydd – även om personen i praktiken varit någon annanstans i Europa först. Dessutom har såväl EU-domstolen, Europadomstolen och den svenska Migrationsöverdomstolen fastslagit att förhållandena för asylsökande i Grekland är så dåliga att det skulle strida mot internationell och europeisk rätt att återsända asylsökande dit.[2]

Enligt Migrationsverkets årsrapport för 2013 hittades en annan eventuellt ansvarig medlemsstat i 18 procent av samtliga inkomna asylansökningar i Sverige.[3]

Jag vill dock vara tydlig och säga att Sverige i allra högsta grad tillämpar Dublinförordningen – Sverigedemokraterna påstår annorlunda men det är inte sant. Sverige är mycket strikt med att tillämpa Dublinförordningen i de fall man kan.

 

Skillnader i beviljandegrad

Utöver att det finns skillnader mellan hur många ansökningar ett land tar emot så finns det stora skillnader i hur många tillstånd som beviljas. Det går att konstatera att procentantalen för hur många ansökningar som beviljas skiljer sig stort mellan olika EU-länder. Genomsnittet för beviljade ansökningar i första instans låg på 28,8% i EU år 2012. Samtidigt hade Grekland en beviljandeprocent på 0,9%, Frankrike på 14,4, Sverige på 39,3% och Malta på 90,1%.[4]

De här siffrorna är gamla och i Sverige har vi en högre procent beviljade tillstånd just nu – enligt de senaste siffrorna (från i år) beviljas 78% av de ansökningar som prövas i Sverige.[5]

Att beviljandegraden ökat beror på att läget i världen har försämrats. Mellan 2012 och 2013 ökade mängden skyddsbehövande i världen med 6 miljoner människor.[6]

Men även om de jämförande siffrorna är något utdaterade ger de en bild av att det ser olika ut i olika EU-länder. Det är såklart svårt att säga något definitivt om hur rättssäkerheten i de olika länderna förhåller sig till varandra och att siffrorna skiljer sig så mycket åt behöver inte nödvändigtvis bero på att processerna är olika rättssäkra – det kan handla om andra faktorer så som att olika länder i EU tar emot personer från olika länder, där asylskälen kan skilja sig åt. Men jag tror inte att det enbart går att förklara dessa stora skillnader med det. Det finns en skillnad i hur även liknande asylskäl bedöms mellan EU-länderna.

Olika välutvecklade system i övrigt

Även om alla länder har samma regelverk att följa i teorin ser det alltså olika ut hur man gör det i praktiken. Även när det gäller annat än skyddsbedömningen skiljer sig länderna åt. T ex ska alla EU-länder garantera en viss miniminivå på mottagande (exv någon form av ekonomisk ersättning, bostad, etc) – men i dagsläget ser det väldigt olika ut i olika medlemsstater. Vidare finns det regler kring familjeåterförening (dvs. rätten att få sin familj till landet efter att man fått uppehållstillstånd) – även här skiljer sig reglerna en del mellan länderna.

En anledning till att många människor söker asyl just i Sverige är att vår process ses som relativt rättssäker – dvs. vi är relativt bra på att följa reglerna. Sen finns det en felaktig uppfattning att det är enklare att få tillstånd i Sverige – det är inte helt sant. Om man tittar på procentandelen av beviljade tillstånd – i relation till antalet sökande alltså – har flera andra länder (som t ex Malta och Italien) haft högre beviljandeprocent.[7]

En annan anledning till att människor vill få sin asylansökan prövad i Sverige kan vara att man har familj eller vänner här. När människor ska skapa ett nytt liv så är behovet av trygghet kanske extra stort. Just nu kommer det främst syrier och eritreaner som asylsökande till Sverige.[8] I Sverige finns sedan tidigare flera personer med ursprung i just Syrien och Eritrea vilket gör att nyanlända kan ha befintliga nätverk här.

Sammanfattning

Det jag försöker visa på är att det inte finns en anledning till att Sverige beviljar fler uppehållstillstånd än andra länder – det finns flera. Dels handlar det om synen på, och uppfattningen av, det svenska systemet: Att vi är lite bättre på vårt mottagande. Att vi har lite bättre system för att se till att återförena familjer. Att vi har lite mer rättssäkra processer på plats för att utreda asylskäl. Dels handlar det om att människor kan ha befintliga kontakter (nätverk) på plats.

Jag skulle alltså vilja påstå att det faktum att många andra länder beviljar färre tillstånd än Sverige beror dels på att de har ett färre faktiskt antal asylsökande än vi, dels på att processerna kanske inte alltid går helt rätt till.[9]

Så, bryter de andra länderna mot sina internationella förpliktelser?

Svaret på den ställda frågan får nog därför bli ”njae” eller ”ibland” eller ”det beror på”. Skillnaden på mängden beviljade tillstånd beror ju bland annat på de anledningar jag tagit upp här. Mindre antal beviljade tillstånd beror alltså inte nödvändigtvis på att man bryter mot internationella/europeiska förpliktelser och struntar i att bevilja skydd till människor som har behov av det utan t ex på att man har färre sökande. Däremot måste övriga EU-länder se till att följa de regler om mottagande osv som man kommit överens om (men vissa delar av direktiven börjar formellt inte gälla förrän 2015, så innan dess är det svårt att säga att de bryts emot). Det händer helt säkert att andra länder bryter mot sina förpliktelser genom att t ex göra felaktiga skyddsbedömningar (precis som att det sker i Sverige, det räcker att titta på hur många gånger Sverige fällts av FN:s tortyrkommitté för att se att det händer). Det finns även rapporter om att flyktingar utsätts för s.k. pushbacks – man släpps inte in i EU och tillåts inte söka asyl alls, utan tvingas tillbaka.[10] Att inte få söka asyl, att inte få sina skyddsskäl korrekt utredda och att inte beviljas skydd om man är i behov av det är definitivt brott mot de internationella åtaganden samtliga EU-länder är bundna att följa.

————–

[1] Siffrorna kommer härifrån: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Asylum_statistics

[2] Se EU-domstolens dom i N. S. (C‑411/10) mot Secretary of State for the Home Department och M. E. (C‑493/10), A. S. M., M. T., K. P., E. H. mot Refugee Applications Commissioner, Minister for Justice, Equality and Law Reform, Europadomstolens dom i M.S.S. v Belgium and Greece samt Migrationsöverdomstolens dom i MIG 2010:21.

[3] http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d29f5/1393235256561/%C3%85rsredovisning+2013.pdf, s. 55

[4] se http://www.refworld.org/pdfid/52442af54.pdf, s. 100 för alla siffror.

[5] http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aad/1406887602104/Avgjorda+asyl%C3%A4renden+2014+-+Asylum+desicions+2014.pdf.

[6] https://s3.amazonaws.com/unhcrsharedmedia/2013-global-trends/Global_Trends_PR_2014_06_20_EN.pdf.

[7] Se http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Asylum_statistics

[8] http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html

[9] Migrationsverket håller dock inte helt med mig om det där sista. Se: http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=2D12B6293C386FAE4B4F9B3457F23252.sonny4?cid=25968641&rssId&item=http%3A%2F%2Fwww.svd.se%2Fnyheter%2Fvalet2014%2F%3Fservice%3Dmobile%26amp%3BarticleId%3D3859884%26sidan%3D9.

[10] Se t ex http://www.mynewsdesk.com/se/amnesty_international__svenska_sektionen/news/grekland-stoppa-olagliga-pushbacks-av-flyktingar-och-migranter-83293

Annonser

3 thoughts on “Fråga: Bryter andra länder med mindre generös asylpolitik mot sina internationella åtaganden?

  1. Det du säger är alltså att det inte går att kontrollera invandringen överhuvudtaget så länge vi är med i EU och flyktingkonventionen. Nå, inför sådana orimliga konsekvenser så kanske det är dags att lämna båda. Fast ärligt talat tror jag inte att det blir nödvändigt. Kan ändra länder ha ett lägre mottagande så kan vi det också. Det handlar om tolkningar, som du själv skriver.

  2. Hej Louise!

    Frankrike bryter, och blev dömt flera gånger av EU domstolen.
    För att ha haft barn i sådana ”gräns-fängelser” (vet ej hur det heter på svenska) men också för att ha förnekat rätt till asylsökandet.
    I Frankrike var det några år sedan att Polis-myndigheten svalde den franska Migrationsverket (för att migration är ett säkerhetsproblem?). Det betyder att första kontakten en migrant har med Frankrike för att börja sin asylsökandet är Polisen. Som kan bedöma redan vid flygplatsen att migranten har inget rätt till asylum och skicka honom tillbaka utan att få lämna sitt asylsökandet till asyl-myndigheten.
    Därför går det inte att lita på statistiker från Frankrike (som finns här: http://www.immigration.interieur.gouv.fr/content/download/69308/505451/file/asile%202013_10-avril-2014.pdf ) eftersom antalet deklarerade asylsökanden motsvarar inte verkligheten. Och jag misstänker att Frankrike är inte den enda som gör något sådant.

    (Off topic:
    Förlåt mig att jag gräver ut den här gamla artikel. Jag tyckte att den var väldigt bra skriven för folk som mig som fattar ingenting om juridiska grejer. [Till skillnad med dagens artikel som var mycket mer tekniskt. Det var ingen kritik, jag förstår varför]
    Hur hamnade jag här?
    Jag fattar ingenting av hur juridiska grejer fungerar i Sverige. Mer frustrerande blir jag när jag frågar nån svensk som inte vet heller.
    Att jag förstår vad/hur det händer i Frankrike beror mest på att jag följer ett stort antal (franska) advokater, domare och åklagare på twitter som är väldigt duktiga på att förklara hur saker och ting fungerar.
    Så jag uppskattar sådana artiklar, om du har tid för fler 🙂
    Jag tar gärna tips om advokater/domare som bloggar eller twittrar som är bra att följa. Asylpolitik, men också ”vanlig” brottslighet eftersom jag tycker att det är alltid intressent att se hur man respekterar rättigheter till misstänkta personer.
    )

    /Thibault

  3. Ping: Ensamkommande barn och asyl – hur det (egentligen) fungerar | Louise Dane

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s