Ett nytt ”Luciabeslut” är inte (juridiskt) möjligt

Det händer att det höjs röster om att det är ”dags för ett nytt Luciabeslut”. Med ”Luciabeslutet” avses ett beslut om asylpolitik som togs av regeringen den 13 december 1989. Beslutet innebar att bara personer som uppfyllde kraven enligt FN:s flyktingkonvention och personer ”som i övrigt [hade] särskilt starka skyddsbehov” skulle beviljas asyl i Sverige. Beslutet går att läsa här (sidan 78).

Med anledning av att en politiker häromdagen skrev att det är dags ”att utlysa undantagstillstånd i flyktingfrågan, tillfälligt stoppa invandringen och ta en paus för att tänka över systemet” är det kanske bra att en gång för alla reda ut varför ett nytt ”Luciabeslut” inte är (juridiskt) möjligt.

Det allra, allra viktigaste att ha i åtanke är att år 1989, när Luciabeslutet fattades, var Sverige inte en del av EU. Det innebär att de asylregler utöver de svenska landet behövde förhålla sig till på den tiden framförallt var bestämmelserna i flyktingkonventionen. När beslutet om att stoppa asylinvandringen (Luciabeslutet) fattades ”löstes” utmaningen i att Sverige var bundet av internationella regler genom att ett undantag gjordes för de som omfattades av flyktingkonventionens bestämmelser. På så vis kunde beslutet fattas utan att Sverige bröt mot sina skyldigheter enligt den internationella rätten.

Idag måste Sverige dock, utöver flyktingkonventionen, även förhålla sig till EU-regler. Inte heller idag kan Sverige stoppa beviljandet av asyl till personer som omfattas av flyktingkonventionen (flyktingar, 4 kap. 1 § utlänningslagen). Idag kan dock Sverige inte heller vägra att bevilja asyl till personer som omfattas av EU-rätten (s.k. alternativt skyddsbehövande, 4 kap. 2 § utlänningslagen).

Ett Luciabeslut idag skulle alltså enbart kunna stoppa de som beviljas uppehållstillstånd som s.k. övriga skyddsbehövande (4 kap. 2 a § utlänningslagen) & de som beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl (5 kap. 6 § utlänningslagen) – detta eftersom båda dessa endast är nationella bestämmelser. Till skillnad från internationella och EU-rättsliga bestämmelser är de alltså beslutade av svenska politiker och kan därför ändras/upphävas av svenska politiker. Det är inte särskilt många personer som beviljas uppehållstillstånd enligt de här två bestämmelserna. Av de 6734 personer som beviljats uppehållstillstånd pga skyddsbehov i Sverige t o m 1 april i år var endast 15 personer övriga skyddsbehövande. I siffran 6734 har jag räknat de jag vet fick uppehållstillstånd pga just ett behov av skydd. Utöver de 6734 fick 364 personer tillstånd av humanitära skäl och 143 personer fick sina utvisningsbeslut stoppade pga att det fanns hinder emot att verkställa utvisningarna, det kan ha varit pga att det fanns skyddsskäl men det kan också ha varit pga t ex medicinska skäl. (Statistiken finns här).

Av utlänningslagen 5 kap. 25 § framgår att ”[r]egeringen får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd inte får beviljas för övriga skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a § om det behövs därför att Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar har blivit begränsade.” Denna bestämmelse gäller alltså enbart de som beviljas uppehållstillstånd som övriga skyddsbehövande. Det finns inga möjligheter att sluta bevilja uppehållstillstånd till flyktingar och alternativt skyddsbehövande så länge Sverige är bundet av flyktingkonventionen och så länge Sverige är medlem av EU.

Så visst, om man med ropen efter ett nytt Luciabeslut är ute efter att hindra 15 personer av 6734 att få uppehållstillstånd i Sverige så är det fullt möjligt. Något säger mig dock att det kanske inte är det som ropas efter och i sådana fall kan det ju vara bra att ha lite koll på vad som faktiskt är juridiskt möjligt. Det är lätt att lova saker, men det kan såklart vara bra för väljarna att veta vad som är genomförbart och vad som bara är populistiska utspel.

Annonser