Den svenska översättningen av barnkonventionens artikel 3 ger en skev bild

Relativt ofta kommer nyheter om barn som av en eller annan anledning ska utvisas. Nu senast bröderna Alexa och Strahinja, födda och uppvuxna i Sverige.

När ett barn berörs av ett utvisningsbeslut måste enligt 1 kap 10 § utlänningslagen ”särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver”.

Bestämmelsen grundar sig på barnkonventionens artikel 3.1 som lyder:

”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.”

Vid en snabbläsning verkar detta onekligen innebära att det som är bäst för barnet ska vara avgörande för det beslut som fattas. Men hur kan då barn utvisas ur Sverige? Det kan väl inte vara överensstämmande med barnets bästa?

För att förstå hur principen om barnets bästa är konstruerad måste vi kika på den engelska originaltexten. Här sägs:

”In all actions concerning children, whether undertaken by public or private social welfare institutions, courts of law, administrative authorities or legislative bodies, the best interests of the child shall be a primary consideration.”

Den språkliga utformningen av artikel 3.1 var ingen slump, den diskuterades under 11 års tid.[1] Barnkonventionens upphovsmakare valde att formulera barnkonventionens artikel 3 så att ”the best interests of the child shall be a primary consideration”. Formuleringen innebär att barnets bästa är ett intresse som ska beaktas – men inte nödvändigtvis det avgörande intresset. Anledningarna till att denna konstruktion valdes var flera. Bland annat framhölls att det i vissa situationer kunde vara så att flera olika intressen konkurrerade med barnets bästa, och att det i en sådan situation inte nödvändigtvis var så att barnets bästa alltid skulle vara det tyngst vägande intresset.[2]

I den engelska originaltexten anges alltså att barnets bästa ska vara ”a primary consideration”. I den svenska översättningen av barnkonventionen har ”a primary consideration” översatts till ”komma i främsta rummet”. Tyvärr speglar denna översättning inte originaltexten särskilt väl. Uttrycket ”primary consideration” bör snarare förstås som ”primärt intresse” eller ”primär hänsyn”. Denna alternativa översättning tydliggör att barnets bästa inte alltid ska väga tyngst, men även att vid situationer där flera olika intressen ska beaktas ska barnets bästa inte ses som ”ett intresse i mängden”. Att barnets bästa ska vara ett primärt intresse innebär nämligen att barnets intresse ska vara det första intresset som beaktas och att det är ett intresse som ska ges större tyngd än andra intressen.[3] Hur pass mycket större tyngd och vilken tyngd barnets bästa ska ges är däremot en fråga som står obesvarad.[4]

Även om barnets bästa är ett primärt intresse finns det alltså situationer där andra intressen eller rättigheter kan komma att hamna i konflikt med barnets bästa.

I förarbetena till utlänningslagen har lagstiftaren uttalat att ”prövningen av barnets bästa kan dock inte i förhållande till utlänningslagstiftningen ges så långtgående innebörd att det nästan blir till ett eget kriterium för uppehållstillstånd att vara barn” (prop. 1996/97:25 s. 247). Dessutom har man förtydligat att ”barnets bästa måste vägas mot samhällsintresset att reglera invandringen” (prop. 1996/97:25 s. 248).

Ett beslut i ett migrationsärende behöver därför innehålla två ställningstaganden:[5]

  1. En bedömning av vad som är barnets bästa
  2. En avvägning mellan (det som bedömts som) barnets bästa mot andra intressen

I en avvägningssituation mellan barnets bästa och andra intressen har de som hävdar att andra intressen ska väga tyngre att bevisa att inga andra utvägar är rimliga.[6] I fall som rör barn måste migrationsmyndigheterna göra en analys av de olika konsekvenser en åtgärd kan få.[7] Om andra intressen tillåts väga tyngre än barnets bästa krävs att myndigheterna kan visa dels att, dels hur en sammanvägning av relevanta intressen har gjorts i det enskilda fallet.[8]

När ett utvisningsbeslut som rör barn ska fattas måste migrationsmyndigheterna alltså alltid bedöma barnets bästa, men det innebär inte nödvändigtvis att det som är barnets bästa kommer att väga tyngre än det motstående intresset – upprätthållandet av en reglerad invandring. För att den reglerade invandringen ska tillåtas väga tyngre – och barnen kunna utvisas – måste dock myndigheterna kunna motivera detta.

Av den svenska översättningen där ”barnets bästa ska komma i främsta rummet” är avvägningssituationen mycket svår att läsa ut. Det framstår snarare som om barnets bästa står närmast ohotat. Det är olyckligt att bestämmelsen översatts på det här sättet eftersom det inte överensstämmer med hur bestämmelsen tillämpas i praktiken. Att barnkonventionens originaltext och de svenska lagförarbetena öppnar för en avvägning mellan olika intressen är nämligen anledningen till att myndigheterna i vissa fall kan fatta beslut om att utvisa barn – trots att det innebär att barnens bästa inte respekteras. För att så ska få ske krävs dock 1) en noggrann bedömning av barnets bästa samt 2) en väl motiverad avvägning mellan de olika intressena (barnets bästa vs. den reglerade invandringen). Dessa två steg saknas dock i stort sett regelmässigt i besluten från våra migrationsmyndigheter. Det är helt oacceptabelt.

——————

[1] Ett första förslag på artikelns utformning lades fram av Polen 1979. Flera förändringsförslag lades sedan fram. Av Australien och USA år 1980, av Belgien 1983, av flera icke-statliga organisationer 1984. En ”kommentar” kom från Bangladesh 1986. År 1988 genomfördes en teknisk översyn och 1988-89 genomfördes en andra läsning (Second Reading). Under denna andra läsning ägde diskussioner rum som kom att leda fram till den text som idag utgör artikel 3.1. För mer information se Legislative History of the Convention on the Rights of the Child, volume II, s. 335 ff.

[2] Arbetsgruppen framhöll att intressen som rättvisa och andra samhällsintressen skulle ges åtminstone samma tyngd, om inte mer, som barnets bästa. Legislative history of the Convention on the Rights of the Child, United Nations, New York, 2007 s. 339.

[3] Freeman Michael, A commentary on the United Nations Convention on the Rights of the Child, Article 3, The Best Interests of the Child, s. 61., Thomas Hammarberg, ”The principle of the Best Interests of the Child – What it means and what it demands from adults” i Willems, Jan C. M. (red.), Children’s rights and human development: a multidisciplinary reader, Intersentia, Antwerp, 2010, s. 583.

[4] Freeman Michael, A commentary on the United Nations Convention on the Rights of the Child, Article 3, The Best Interests of the Child, s. 61.

[5] Se t ex SOU 1997:116, s. 136.

[6] Alston, The best interests of the child: reconciling culture and human rights, 1994 s 9

[7] J. Zermatten, The Best Interests of the Child Principle: Literal Analysis and Function, International Journal of Children’s Rights 18, 2010, s. 489.

[8] UNICEF, Implementation Handbook for the Convention on the Rights of the Child, 3rd revised edition (New York, UNICEF, 2007), s. 38. svenska citatet: Handbok om Barnkonventionen, 1. uppl., UNICEF Sverige, Stockholm, 2008, s. 49., SOU 1997:116, s. 129.

Annonser

2 thoughts on “Den svenska översättningen av barnkonventionens artikel 3 ger en skev bild

  1. Ping: Finns det migrationsrättsliga fördelar med att göra barnkonventionen till svensk lag? | Louise Dane

  2. Ping: Fler barn kommer inte att få stanna i Sverige | Louise Dane

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s